unnamed

The Society for Tennis Medicine & Science (STMS) hade i år sin kongress på Sophiahemmets högskola i stockholm. Ett 30 tal föreläsare från hela världen kom till Stockholm och presentera sin forskning inom tennisvärlden. Kongressen var indelad i 2 st underkategorier, medicinsk del och en coach del.  Ett fantastiskt tillfälle att möta sjukgymnaster, massör, tränare, forskare och disputerande inom forskningsvärlden under intresset Tennis. Perfekt tillfälle för kunskap och erfarenhets utbyte. Men också kunna förkovra mig i specifika skador och handhavande av dessa, samt få en överblick in i hur tennisspelaren vardag ser ut med träning, kravbilder och träningsupplägg.

Läs hela inlägget »

Yrsel och balanssvårigheter hör till de vanligaste orsakerna för äldre att uppsöka läkare. I de flesta fall går det att finna orsaken till symtomen. Bakgrundsfaktorerna till en patients balansproblem är ofta av många slag. Lägesyrsel med ursprung i öronen är också i denna åldersgrupp den vanligaste orsaken till yrsel. Hjärnsjukdomar är likaså vanliga orsaker.

Det är viktigt att tänka på läkemedelsbiverkningar, eftersom symtomen ofta avklingar när man justerar medicineringen. Vid behandling av yrsel och balansproblem spelar läkemedelsbehandling inte någon viktig roll, utan tyngdpunkten ligger på övningar som förbättrar balansen. Lägesyrsel går över med lägesbehandling. För att förebygga fallolyckor hos äldre måste man också komma ihåg icke-medicinska metoder.

Självklart är vikten att rätt utredning av yrsel görs. 

Multifaktoriell åldersyrsel
Här är det fråga om yrsel hos äldre människor och besvären är summan av flera faktorer. Detta fenomen ligger bakom balansproblem hos äldre i knappt tio procent av fallen. Personen har ålders förändringar i flera av de system som upprätthåller balansen och det finns inte längre några kompensatoriska mekanismer. Innerörat degenererar (ett symtom på det är sensorineural hörselnedsättning), bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan visar svinn av hjärnsubstans (utan att det behöver finnas fynd som klassificeras som sjukdom, t.ex. hjärninfarkt), ryggraden är degenererad, det autonoma nervsystemets funktion kan vara nedsatt. Åldern och artros i nedre extremitetens leder ger sämre proprioceptik, vilket betyder att ledens nervsystem blir sämre på att skicka information om lägesförändringar till hjärnan. Nedsatt syn kan inte korrigera balansen och lårmusklerna kan inte korrigera vacklande gång om de är svaga. Personerna har ingen yrsel alls när de inte rör sig, men när de ska stå eller gå, och alltså behöver sitt balanssystem, kan de inte hålla balansen utan hjälpmedel. 

Behandling och Rehabilitering
Det finns inga generella läkemedel för yrselpatienter i samma bemärkelse som många värkmediciner som hjälper värkpatienter oberoende av diagnos. I själva verket bör man undvika s.k. allmänna yrselmediciner (t.ex. Vertipam, Stemetil) för regelbundet bruk, eftersom de vanligen är mer till skada än nytta. Läkemedelsbehandling kommer på fråga bl.a. vid behandling av Ménières sjukdom (betahistidin, eventuellt diuretika), men den sjukdomen besvärar sällan högre upp i åldrarna. Om det upptäcks någon bakomliggande sjukdom som ger balansproblem, kan den ofta behandlas. Balansövningar kan ses som en allmänbehandling för de flesta patienter med balansstörningar. Det finns forskningsevidens om effekten av sådana övningar. Övningarna ska göras dagligen och, beroende på tillståndets svårighetsgrad och de tillgängliga resurserna, antingen på egen hand eller med hjälp av en fysioterapeut eller Naprapat. En viktig del av rehabiliteringen är att stärka musklerna.

- MKD Mikael Ojala är specialist i neurologi

Läs hela inlägget »
Etiketter: balanssvårighet yrsel

I helgen har vi hållt i föreläsning för Sundsvalls Tennisklubb. Duktiga och engagerade killar och tjejer tog del av en föreläsning som berörde ämnet kost och prestationsoptimering. 

Mikael Malm är utbildad Naprapat och har en bakgrund som personligtränare, hälsocoach och fystränare. Har ha över 20 år arbetat med allt ifrån elitsatsande individer till motionärer. 

I en industri som kan vara snårig och svår att få grepp om försöker Mikael förenkla och anpassa förståelsen för näringslära så att den blir greppbar och lätt att applicera på en idrottares vardag. 

Att äta varierat, medvetet och näringsriktigt är några av de riktlinjer Mikal pratade om, samt hur olika näringsämnen påverkar kroppen. 

Nu är vi tillbaka på kliniken i Härnösand och tar emot dig som behöver hjälp med hälsorelaterade problem. 
 

Läs hela inlägget »

Nyligen har vi på Malms Naprapati och Friskvård startat upp något vi internt kallar för modern sjuk och hälsovård. Det kanske är lite att sticka ut hakan och provocera. Men sanningen är den, som alla inom branschen känner till, är att fysisk aktivitet påverka vår kroppsliga och mentalt häls så att många av våra 31 vanligaste folkhälsosjukdomar  i västvärlden skulle kunna förebyggas och botas, utan medicinering. 

Malms Naprapati och Friskvård erbjuder inte bara diagnostisering, behandling och rehabilitering av muskel- och ledbesvär utan även lösningar för dig att komma igång, lära dig och upprätthålla goda och sunda levnadsvanor. Det kräver varken mycket tid, är heller inte jobbigt och kostar inte mycket pengar. 
Små tillägg till det liv du lever idag kan vara starten till ett gladare, aktivare och mer livsbejakande liv. 
 

Läs hela inlägget »
Fysisk aktivitet tillhör inte idrottandet, sporten, tävlandet eller behöver ens vara tidkrävande, svårt eller komplicerat. 
Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter inte minst för tillväxten och för barns normala utveckling. Den fysiska aktiviteten har en avgörande roll i att upprätthålla en optimal energibalans. I termer av riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom, spelar vardaglig fysisk aktivitet en indirekt roll genom att förhindra oönskad viktökning under barndomen eller genom att bidra till viktnedgång hos barn med övervikt. 

De allra flesta rör på sig förlite
Vårt moderna samhälle är en parantes i människans historia. Om vi ser hela människans historia som ett dygn så har vi levt som samlare och jägare fram till 23:40. Därefter har vi levt som jordbrukare och ungefär en sekund i tolv, alltså 23:59:59, så har vi levt det liv vi lever i dag med städer och datorer. 
När man undersökt grupper på jorden som lever som jägare och samlare visar det sig att dom rör på sig nästan 2 timmar per dag och går mellan 15-18.000 steg, en genomsnittlig svensk går mellan 5-8.000 steg per dag och det minskar stadigt särskilt bland unga. 

Att röra på sig är inte detsamma som att idrotta utan är en livsavgörande sak för oss som art. Flertalet studier visar att regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet kan behandla och förebygga mild till måttlig depression. Och att vi rör på oss ger dessutom ett skydd mot att bli deprimerad. Faktum är att det verkar var det viktigaste vi kan göra för att skydda oss från att hamna i depression i framtiden. 

Vad händer i hjärnan när vi rör på oss?
Om du vill ha starka ben så är det benen du ska träna, om du vill ha starka armar är det armarna du ska träna. Om du ska träna hjärnan så är det fysisk aktivitet du ska träna. När du tränar ökar blodgenomströmningen i hjärnan och bildar nya små blodkärl som kan levererar blod och transporterar bort slaggprodukter. 
Och det är nämligen också så att träning har stora spridningseffekter på hjärnan. När vi aktiverar våra muskler aktiverar vi också stora delar av våran hjärna, tillexempel motoriskahjärnbarken som styr våra rörelser, som är viktig för koordination och balans. Dessutom aktiveras sensmotoriska cortex som som främst är förknippad med mottagande och bearbetning av impulser från känselreceptorer. Detta kan exempelvis gälla taktil stimulans, känselintryck från kroppens inre organ eller information om var de olika kroppsdelarna befinner sig i förhållande till varandra.

Öka ditt minne och koncentration 
Fysisk aktivitet som till exempel promenader kan öka vår kreativitet  upp till 60%, men även förbättrar vår koncentration,  stärker vårt minne samt bromsas hjärnans åldrande av motion. Vi vet idag att en del av hjärnan som heter hippocampus  krymper kring 25-30 års åldern. Hippocampus spelar roll för vårt minne, känslor och stor roll i stressaxeln. Hippocampus krymper med i snitt 1% per år efter 25-30 års åldern. Men studier visar att fysisk aktivitet bromsar och till och med öka hjärnans storlek med 2%. 

Minska stress
Pannloberna reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, sorg eller depression. Den högra delen av pannloben har också del i styrningen av vårt flykt- och kampsvar. Den vänstra motsvarande delen styr över känslor med positiv klang som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka.
Pannloben styr även över dina rörelser, intelligens, resonemang, uppförande, minne och även över din personlighet. Resultatet av att hippocampus och frontalloberna stärks är att vi blir bättre på att tåla stress. 

Stärk hjärta, kärl och muskler
Studier visar klara samband mellan mellan hög fysisk aktivitet och lägre risk för insjuknde i hjärt och kärlsjukdomar och därmed minskar risken för en förtidig död. 

Läs hela inlägget »

Vilken fest det vart!

21 maj 2017 stegade första patienten in på kliniken på Norra Kyrkogatan. Det var inte utan en viss nervositet och anspänning blandad med stark motivation och glädje som undersökning, behandling och rehabilitering utfördes på en person med axelproblematik.  Oj vilken fantastiskt rolig och inspirerande resa det varit. Många härliga möten med patienter och många fina minnen har redan etsat sig fast i oss och vi ser självklart fram emot utvecklingen av verksamheten. 

Inom kort kommer många fina erbjudanden göras för att kunna tillmötesgå efterfrågan av diagnostisering, behandling och rehabilitering av rörelserelaterade besvär.

Håll dig uppdaterad!! 

Läs hela inlägget »
Skuldrans huvudsakliga uppgift är att optimera funktionen i våra händer. Därför är det inte helt ovanligt att dina besvär i skuldran och nacken kommer från händerna eller det motsatta. Axelleden har god förutsättning för rörlighet i flera olika rörelserplan på grund av sin anatomiska utformning. Leden är i förhållande till höftleden väldigt grund, detta  möjliggör rörlighet men också besvär när imbalans i muskulaturen uppstår. 

Rotatorkuffen är en funktionell enhet som består av fyra muskler med sitt ursprung på skulderbladet och infästning på överarmen. Rotatorkuffens viktigaste uppgift är att stabilisera axelleden vid rörelser genom att centrera överarmen mot skulderbladet. 
Imbalans mellan skulderbladets muskulatur och rotatorkuffen kan skapa problem kring axeln och skuldran. 

Inklämningssyndrom är väldigt vanligt och menas när strukturer mellan skulderbladets struktur (akromion) och överarmen (caput humeri) kommer i kläm och gör därmed ont.
Starka riskfaktorer för inklämningssyndrom i skulderleden är exempelvis repetitiva rörelser i skuldra och handled mer än 2 timmar per dag samt arbete med händerna ovanför axelhöjd mer än 1 timme per dag.
Det sistnämnda är den vanligaste orsaken hos personer över 40 år. Hos unga individer beror tillståndet oftast på glenohumeral laxitet efter tidigare trauma. Ofta söker patienter för ganska akut smärta, det gör ont att sova på axeln och smärtar i vissa rörelser. 

Andra symptom som svullnad rodnad eller värmeökning kring axelleden kan bero på inflamation i brosk sena eller slämsäckar. Kroppen har vätske fyllda slämsäckar mellan strukturer för att skapa friktion, ökat tryck eller stress under längre tid kan reta dessa slämsäckar och skapa smärtsamma tillstånd. 

Senan är den del som övergår från muskelvävnaden till benet och utgör därmed en infästning för muskeln. I axelleden är bicepssenan den sena som utsätts allra oftast för besvär. Orsaken är oftast att senan överbelastas på grund av långtid av repetativt arbete, men kan också uppstå akut.

Plötslig förlust av kraft i samband med kraftutveckling av armen/skuldran kan vara tecken på rupturer. Det som sker är att muskelcellerna brister. Beroende på omfattning av skadan blir också uttrycket av symptomen.  

Diagnostisering och Differential diagnostisering är viktig då besvär från nacken och hjärta kan uttycka sig i axel, hand, arm och skuldra. Frågor som te.x utlösande faktorer, smärtförlopp och smärt uttyck  blir viktiga att få svara på, samt att genomgå en nogrann klinisk undersökning så att du får en rätt behandling- och rehabiliteringsplan. 

Läs hela inlägget »

Nu drar sommaren in över västernorrland och promenad och löpstråken öppnar upp sig i sin lockelse. Att gå ut för hårt i ett för tidigt stadium brukar vara en vanlig anledning till att smärta uppstår.  Smärtan beror oftast på överbelastning av muskel, sena eller ledstruktur i vrist, häl, mellanfot, framfot eller tår, men kan också vara orsakad av nervpåverkan i rygg eller ben eller av olika sjukdomar.

Fotproblemet kan också orsakas av att vi har förlorat mycket av fotens naturliga rörlighet och funktion. En av många anledningar kan vara dagens moderna skor med en klack, stöd samt styv och stel uppbyggnad. Om fotleden utsätts för yttre våld som vid en fotledsstukning kan detta leda till kompensatoriska rörelsemönster och nedsatt funktion som resultat. 

Fotsmärta är vanligt rapporterat hos allmänheten med statistik från befolkningsundersökningar från 17 till 30%. Flera studier har visat samband mellan fotvärk och olika faktorer inklusive ökad ålder, kvinnlig kön, högre kroppsmassindex (BMI), fotpatologier, skodonvanor och andra muskuloskeletala smärta samt och medicinska tillstånd inklusive psykisk hälsa / depression, inflammatorisk artrit (RA), artros och hjärtsjukdom. Det är viktigt att fotpina förknippas med nedsatt fotfunktion, funktionshinder och hälsorelaterad livskvalitet och resulterar i betydande användning av hälso- och sjukvårdssystem Förståelse för de fotproblemet har ökat och förståelsen för effekten av fotvärk och dess riskfaktorer. 

Att hålla fötterna starka och flexibla kan hjälpa till att minska fot- och fotledssmärta, minska stramhet i muskler, förbättra din totala fothälsa och hålla dig aktiv. Övningar som förbättrar rörelseomfånget och hjälper till att lindra dina fötter kan minska chansen att bli skadad. Långsamma och mjuka stretch övningar förbättrar din flexibilitet. Styrketräning gör det möjligt för dina muskler att ge bättre stöd och skydd för din fot som helhet.
 

Läs hela inlägget »

Att kontinuerligt utbilda sig och söka efter svar  på ännu inte svarade frågpr är en självklarhet för att utveckling.. Det är också viktigt ur ett säkert handahållande av patienter. De senaste åren har det skett en otrolig utveckling av forskning på området manuell medicin både som en reaktion på kravet att på att den vård som ges ska vila på vetenskapliga grunder, men också att det finns ett finansiellt intresse i området på ett annat sätt än tidigare. 

Gamla förklaringsmodeller förkastas i ljuset av nya. 
Varje år avsätter Svenska Naprapatförbundet medel till forskning och utveckling genom utbildningsstipendier och forskningsanslag. Syftet med detta är att stimulera forskningen inom rörelse- och stödjeorganen med fokus på muskuloskeletal hälsa och områden av relevans för manuell medicin.

MUSIC, Musculoskeletal & Sports Injury Epidemiology Center
Svenska Naprapatförbundet har med ekonomiska resurser bidragit till verksamhetent vid MUSIC, en av Sveriges ledande forskargrupper inom det muskuloskeletala området. Chef för den forskargruppen är docent och naprapat Eva Skillgate. Förbundet stöder bland annat forskningsprojekt med syfte att evidensbasera behandling med naprapati/manuell medicin, förstå vad som påverkar och orsakar smärttillstånd samt identifiera riskfaktorer för idrottsskador hos unga på elitnivå i samarbete med idrottsrörelsen.

Finansiering av doktorander och post doc-tjänster
Svenska Naprapatförbundet finansierar tillsammans med Naprapathögskolan sedan ett antal år doktorander vid bland annat Karolinska Institutet och Universitetet i Ghent. Doktoranderna och de disputerade naprapaterna har en central roll i förbundets arbete med forskning och utveckling. Finansieringen omfattar sedan något år även post doc-tjänster.

Läs hela inlägget »

I december månad medverkade vi i tidningen Yippie och pratade om träning, motion, kost och hälsa med budskapet om att träning är till för alla och kan se ut på många olika sätt. Vi behöver nödvändigtvis inte komplicera till träning och kost utan vi kan försöka integrera motion i vardagen och göra små förändringar i successivt ökad takt. Det viktigaste är att vi rör på oss och att det blir av. 

Vår kropp är designad för att röra på sig. Redan efter 3 dagar av inaktivitet kan man se att ledkapseln drabbas av inflammation och hypoxi (syrebrist) (Yabe 2013). Efter 1-4 veckor sker degeneration i leden, 4-8 veckors immobilitet börjar leden att bygga på sig bensubstans (osteofyter) och bindväv bildas runt leden  (Cramer 2004, 2010)

Regelbunden motion sänker också risken för hjärt och kärlsjukdomar (Dohrm 2017) förändrar också hjärnans kognitiva förmåga (johansson 2017) och fungerar lika bra som antidepressiva läkemedel vid mild till måttlig depression (Regassa 2011).

Läs hela inlägget »
Bilder används under Creative Commons från Sean MacEntee, gagilas, slgckgc