unnamed

2019

Många idrottande ungdomar får problem med ländryggen. Orsaken är ofta en kombination av olika faktorer som tillexempel träningsmängd och geneteiska faktorer samt yttre faktorer som åtethämtning, näringstillgång och så vidare. 

Självklart är det inte farligt att träna, men smärta hos din son eller dotter ska göra dig som förälder uppmärksam och söka hjälp i ett tidigt skeende. 

I vissa fall kan upprepad ökad belastning mot ryggens ben strukturer försvaga dem  och stressfrakturer uppstår. I vissa fall kan den långvariga belastningen provocera strukturena så pass mycket att dem brister och spondylolysthes uppstår (Kotglidning). 

I en studie där man jämförde hundra idrottande barn och ungdomar mmellan 12-18 år med ryggsmärta mot hundra vuxna med ryggsmärta fann man att 47% av den smärta som fanns hos ungdomarna orsakades av Spondylolysis (stressfrakturer i ryggen) jämfört med den vuxna gruppen (1). I andra studier kan man läsa om att stressfrakturer är av högre förekomst bland idrottande ungdomar, speciellt bland manliga idottande (2,3). Vanligast  (91%-95% av fallen) är det att kotan längts ner i ryggen påverkas (4).

En annan studie gjorda i Storbrittanien visar att hos 147 självrapporterade fall var ryggen den vanligaste platsen för smärtproblem (5). 

  • 30,8% kastidrott
  • 29,6 % sprinters
  • 20/ långdistans löpare
  • 6,7% medeldistans löpare


Orsak
Vid kastidrotter ökar belastningen på ryggens strukturer när själva bakåtböjningen samt rotation sker vid utövandet (6).

Stavhoppare har också visat sig vara i högrisk när det kommer till ryggproblem. Rebella et al genomförde en prospektiv kohort studie av manliga och kvinnliga stavhoppare, där man under en säsong och fann att ländrygg var vanligaste området för smärta (16,7%) och där en tredjdel av skadorna var stressfrakturer mot ryggens strukturer (7).

Symptom och tecken
Återkommande smärta i rygg, med eller utan strålningar kring säte ner mot ben som ökar vid ansträngning/träning. 
Olika kliniska tester kan provocera fram smärtan tex att böja ryggen bakåt eller böja ena benet bakåt, även om testerna inte är specifika eller av så hög träffsäkerhet så skapar dem en bild av diagnosen.  Andra kliniska fynd kan vara stelhet i övergång bröstrygg ländrygg samt baksida lår.  
MRT teknik ger en detaljerad bild av hur ryggen ser ut. 

God prognos vid tidigt omhändertagande
Om problemet upptäcks och ta om hand i ett tidigt skeende där kotan inte gått sönder är prognosen mycket god med en 100% läkning och återgång till sport (2). Även vid mer avancerade skador har en god prognos men med längre rehabiltering. Prognostiskt pratar man om en läkningstid mellan 2-6 månader. Ju större omfattning skadan har ju längre är återhämtningstiden. 
 

Referenser
1 Micheli LJ. Back Pain in Young Athletes: Significant Differences From Adults in Causes and Patterns. Arch Pediatr Adolesc Med 1995;149:15. doi:10.1001/archpedi.1995.02170130017004

2 Berger RG, Doyle SM. Spondylolysis 2019 update: Curr Opin Pediatr 2019;31:61–8. doi:10.1097/MOP.0000000000000706

3 Selhorst M, Fischer A, MacDonald J. Prevalence of Spondylolysis in Symptomatic Adolescent Athletes: An Assessment of Sport Risk in Nonelite Athletes. Clin J Sport Med 2017;:1. doi:10.1097/JSM.0000000000000546

4 Bouras T, Korovessis P. Management of spondylolysis and low-grade spondylolisthesis in fine athletes. A comprehensive review. Eur J Orthop
Surg Traumatol 2015;25:167–75. doi:10.1007/s00590-014-1560-7

5 D’Souza D. Track and field athletics injuries--a one-year survey. Br J Sports Med 1994;28:197–202.

6 Meron A, Saint-Phard D. Track and Field Throwing Sports: Injuries and Prevention. 2017;16:6.

7 Rebella G. A Prospective Study of Injury Patterns in Collegiate Pole Vaulters. Am J Sports Med 2015;43:808–15. doi:10.1177/0363546514564542
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: ungdomar, ryggproblem, idrott

Forskare vid Skånes unvirsitet sjukhus och Lunds universitet publicerade 2013 sin studie på nacksmärtans relation till balans och yrsel problematik. Studien kunnde påvisa samband som länge varit känt inom den manuella medicinen men som nu får stöd från forskningen. 

- Med denna studie har vi visat att det kan finnas en fysiologisk koppling mellan smärta, balansproblem och yrsel hos människor. Säger Måns Magnusson professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Lund Universitet och specialist på öron-näsa-halssjukdomar. 

Sambandet mellan nacksmärta och balans studerades genom att experimentellt framkalla lokal kortvarig smärta i nackens muskulatur hos friska individer, och samtidigt undersöka förmågan att orientera huvudet i relation till bålen. Studien är publicerad i European Jornal  of Applied Physiology . 

Studien gjordes av Hans Westergren, Eva Maj Malmström, Måns Magnusson och Per Anders Fransson 2013.

2015 publicerade Per Anders Fransson tillsammans med sitt forskarlag Joakim Olsson, Eva Maj Malmström, Johan Balderstorp 
en studie som visade på att långtid av ogynnsam kroppshållning medför deformation och degenerativa (påskyndad nedslitning) som resulterar i smärta och funktionshinder i främst armar/skuldrans. Det vill säga muskler som sammankopplar nacke och skuldra. 

Behandling av nacksmärta har visat sig vara mest effektiv vid kombinerade behandlings metoder av både manuell medicin (massage, manipulationstekniker, stretch, mobilisering) och konventionell träning. 
Att bara träna nacken, eller bara behandla nacken, har visat sig mindre effektivt. 

Referenser

Experimentally indcued deep cervical muscle pain distorts head on trunk orientation - 2013

A Slouched body posture decreases arm mobility and changes muscle recruitment in the neck and shoulder region

The efficacy of manual therapy and exercise for treating non-specific neck pain: A systematic review.

Läs hela inlägget »

Den här artikeln kommer diskutera vetenskapen bakom behandling med träning för parkinson sjukdom. Vad kan vi förvänta oss utifrån den forskning som finns idag. Varför ska träning som recept på Parkinson´s sjukdom föreskrivas. 

En Dansk forskar grupp med Anders Uhrbrand, Egon Stenager, Martin Sloth Pedersen, Ulrik Dalgas gjorde studien som kommer heta "Parkinson's disease and intensive exercise therapy - a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials" som publicerades 2015.  Studien är klassad som en "Level 1" studie, som är av allra starkast kvalité av studie. När man gör en meta analys analyseras alla resultat av vad andra studier har kommit fram till. På så sätt kan man se om flera rapporter säger samma sak eller hur mycket resultaten skiljer sig.

Parkinson drabbar omkring 7 miljoner personer om året och ger komplikationer på motorik som skakningar, stelhet, svaghet av muskler, kramper balans och gång svårigheter. Men även komplikationer av sömn och livskvalité som involverar rädslan av att falla. Vilket skapar en passivititet som gör att personen som drabbas blir inaktiv. 

Artikeln som nämns ovan redogör vilka komplikationer som finns med medicinering, speciellt dopaminerga läkemedel och kirugri. Samt belyser fördelar med motion och rörelse ur ett funktionellt neurologiskt perspektiv. 

Vilka symptom av Parkinson´s sjukdom förbättras med träning?
Hypokinesi utgör ett av de mest besvärande symptomen vid PS och yttrar sig med långsamhet, ibland svårigheter eller oförmåga att utföra rörelser, t ex förflyttningar och gång. Andra exempel på svåra rörelser är tandborstning och att skruva med skruvmejsel.
Unified Parkinson's Disease Rating Scale (UPDRS) är ett teambaserat bedömningsinstrument som är uppdelat i fyra delar. En analys av rörelseförmågan ingår i UPDRS del 3, vilket är ett motoriskt test där snabba, alternerande rörelser utförs i extremiteterna. Symptomen kan visa sig med långsamhet, minskad amplitud och stopp i rörelserna.
Tremor/skakningar bedöms i vila, aktivitet och posturalt, vilket också ingår i UPDRS del 3.

Vad man fann i studien att efte styrketräning fanns en signifikant minskning med minst 10% av det sammanlagda poängen av UPDRS del 3.  

Andra studier visar att efter träning som intervention/recept till Parkinson´s patienter att den upplevda livskvalitén ökar. Samt att kardiovaskulära, hjärt och kärlsjukdomar vart betydande bättre.   

Vilken form av träning är mest effektiv? 
Många studier tittat på vilken form av träning som skulle vara mest skyddande för vårt nervsystem. Det görs genom att diskiera nervceller och studera dem. Detta har gjorts på råttor. Och det forskarna kommer fram till är att man inte riktigt kan säga vilken form av träning som är mest effektiv.  Vilken sorts motion som artiklarna underöker är definerad av dess intentsitet, frekvens och längd. Och är associerad med olika fysiologiska förändringar i kroppen som sker vid t.ex styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning osv.

Den Danska gruppen tittade på 3 olika träningsformer som konditonsträning, styrketräning och en grupp som jag fritt översätter till "övriga former av träning".  

Finns det några komplikationer?
Den danska studien visar att träning som behandling av Parkinson´s inte har rapporterat några allvarligare komplikationer. Visst kan du bli öm och få träningsvärk och få olika krämpor som är normalt associerade
med träning.

Kan parkinson´s patienten bli av med sin medicinering?
3 av 5 studier visar att användning av Levadopa var densamma. Även om rapporterna inte syns i studierna om att patienter minskar sitt användande av medicin, finns kliniska rapporter och jag själv har sett det på min klinik i Härnösand, att patienter som börjat träna minskar också sitt användande av medicinering. Men studier behövs göras för att med säkerhet kunna trappa ner medicinering. 

Att enbart medicinera har visat sig i stuiderna inte förbättre parkinson´s patienters kroppsliga besvär, utan bromsar utvecklingen av sjukdomen något. 

Finns det studier som talar emot förbättring av symptom hos parkinsons patienter som börjar träna?
1981 gjordes en Level 2 garderad studie av Gibbard som gjorde en cross-over studie, och tittade på resultatet av 4 veckors fysisk aktivitet. Utvärderade den motoriska nedsatthet parkinson för med sig och hittade att ingen förbättring av något. 

Dock har studien fått stark kritik från andra håll då studien inte beskrev vad den fysiska aktiviteten innehåll, studien i sig var ganska generealliserande, den statistik som lades fram var beskrevs inte,  värderingen av deltagarna gjordes direkt efter intervention. Och anses vara en reserch som inte är av bra kvalité. 

Framtidens behandling av Parkinson´s sjukdom.

Förståelsen för hjärnans komplexitet  har intresserat forskningsvärlden enormt och fler oservationer och kliniska prövningar görs för att förbättra symptomen av Parkinsons sjukdom. OCh man har sett att fysisk träning tillsammans med stimulering av fler sinnen, som tex hörseln eller synen ger ytterligare lite förbättring.

Bland annat har man sett att träning tillsammans med musik förbättrar gå mönster hos parkinsons patienter. Bland annat finns en pilot studie som hålls på University of Texas Medical Branch, som tittar hur rött och grönt ljus kan påverka patienters rörelse förmåga. Det viktigaste är att få till insatser som förbättrar livskvalite hos patienten som också är hållbara över tid. 

Och det vi idag vet är att fysisk aktivitet med både styrkemoment och konditons moment förbättrar symptom av parkinsons sjukdom.

Parkinson's disease and intensive exercise therapy
a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials

Anders Uhrbrand, Egon Stenager, Martin Sloth Pedersen, Ulrik Dalgas

Läs hela inlägget »

Att drabbas av skador eller smärta är mer vanligt än ovanligt. Med rätt omhändertaganade och rehabilitering optimerar du risken för återfall. Rehabilitering efter smärtproblem underbyggs av olika faser . Som ett första steg görs en bedömningen över funktionen kring den skadade leden, muskeln senan eller ligamenetet och diagnostik görs  för att fastställa allvarlighetsgrad av skadan. Med hänsyn till patientens behov och krav, görs en behandlingsplan med typ av behandling, progression, duration och prognos. 

Rehabiliteringsfaser
 
Den första fasen, i den akuta fasen, bör man ta hänsyn till inflammationen, alltså smärta, svullnad, värmeökning och rodnad. Här används olika övningarna och manuell behandlings teknik riktat mot cirkulation och rörlighet. Syftet är att hantera smärta, öka rörlighet, tolerera kropps viktsbelastning, ge stabilitet genom att få konakt mellan hjärna och muskel,  samt se till att patienten har förståelse för den kommande rehabiliteringen. Då träningen för den skadade kroppsdelen är lågintensiv rekommenderas alternativ träning för hela kroppen så att de negativa effekterna av immobiliseringen blir så få som möjligt.

Under fas två, toleransfasen, är målet att få en ”ren” led/muskel eller sena som tolererar ökad belastning utan negativ reaktion i form av inflammatorisk respons (smärta, svullnad, värmeökning och rodnad). Det är en fördel att göra mycket enkla övningar till en början så att man kan ha bra kontroll över hur belastning tolereras. Belastningen ska kunna ökas successivt utan negativ reaktion i leden/muskeln. För lite belastning kommer inte stimulera läkning och vävnadsuppbyggnad och för mycket belastning kan resultera i ökad inflammatorisk respons.

Under tredje fasen sker den specifika hårdträningendär övningarna blir mera utmanande och belastande (tyngre vikter med färre repetitioner) och träningen varar under längre tid. Innehållet är specifik och explosiv styrketräning, utmanande neuromuskulär träning med accelerationer och decelerationer samt övningar som involverar riktningsförändringar och plyometriska övningar som involverar stretch-shortening cykeln. Här tränas löpning, hopp, ruscher, uthållighet och olika kombinationer däremellan.

Sista fasen är återgång till idrott. Övningarna är komplexa med hög belastning, explosivitet och neuromuskulär utmaning. Det ställs höga krav på god teknik och neuromuskulär kontroll. Svårigheten här är att hitta rätt tidpunkt för återgången där även idrottarens tilltro till sin förmåga är stark.

REFERENSER
Karlsson J, Swärd L, Thomeé R. Nya Motions- & idrottsskador och deras rehabilitering. SISU Idrottsböcker 2011. ISBN 9789186323097
Nedim Doral M, Karlsson J. Sports Injuries. Prevention, Diagnosis, Treatment and Rehabilitation. ISBN: 978-3-642-36801-1 (Online)
Thomee R. A comprehensive treatment approach for patellofemoral pain syndrome in young women. Phys Ther 1997. 77, 11, 1690-1703.
 

Läs hela inlägget »

En frisk personal är en gladare och mer produktiv personal.
Genom att ge sin personal friskvård så tjänar företaget på det då genom att sjukskrivningarna minskar. Dessutom ökar produktionen och de anställas minneskapacitet och koncentrations- förmåga förbättras. De anställda blir också mer stresståliga och återhämtar sig bättre från stress.

Kost/nutrition, psykisk balan och fysisk aktiviet är tre kategorerier som spelar avgörande roll för hur vi upplever vårt välmående. Dom tre samverkar och påverkar varandra genom på lite olika sätt.

Fysisk aktivitet har en stor effekt på hälsan. Det stödjer ännu en studie där 334 000 personer, från tio länder i Europa, har följts i tolv år. Personerna delade in i olika grupper beroende på vikt och fysisk aktivitet. Resultatet av studien visade att dubbelt så många dör i förtid på grund av ett stillasittande liv än av fetma.
Dessutom visade studien att om du rör på dig lite varje dag så minskar du risken att dö i förtid med 16-30 procent.

Meditation låter hjärnan vila. I en studie har forskare vid universitetet i Oslo tillsammans med australiska forskare studerat vad som händer i hjärnan när vi mediterar jämfört med när vi vilar. Detta med hjälp av en MR-kamera där man kan se vilka områden i hjärnan som aktiveras.
Vid meditation testades två olika typer av meditation: I ena typen, som kallas koncentrerad meditation, trycker man ner tankarna genom att fokusera på andning eller på ett mantra. I den andra typer fokuserar man på andning och ljud men låter tankarna vandra fritt.
Studien visade att aktiviteterna i hjärnan såg likadan ut vid vila som vid den koncentrerade meditationen. Medan vid icke styrd meditation så aktiveras de delar av hjärnan där vi processar tankar och känslor ännu mer. Detta visar att meditation när tankarna inte styrs gör att vi processar minnen och känslor i högre grad än när vi bara vilar eller ägnar oss åt koncentrerad meditation. Studien är publicerad på Frontiers.

Undvik extremdieter. Ny forskning tyder på att bakterier i tarmen påverkar din hjärna. Mikrober kan störa balansen i hjärna så till den grad att du kan utveckla depression, ångestsjukdomar och glömska.
Genom att variera din kost behåller du mångfald av bakterier. 
Det finns många olika dieter och råd när det gäller kosten för dig som vill gå ner i vikt. Men sanningen är att den diet som ger bäst resultat är den diet som du klarar av att hålla längst,  helst hela livet för att behålla din vikt eller gå ner i vikt. Därför bör du helt undvika extrema dieter och istället satsa på livsstilsförändringar.
Ät mindre kalorier än vad du gör av med , men hur?
För att gå ner i vikt ska du äta mindre kalorier än vad du gör av med. Detta kan dock vara svårt då hungern tar över. Därför är det viktigt att du äter mat som gör dig mätt länge, men som inte innehåller så många kalorier. 

Mat som mättar men på få kalorier – mättnadsindex
Kokt potatis– mättnadsindex 323 (vatten och fibrer)
Fisk och kyckling– mättnadsindex 225 (protein)
Havregrynsgröt– mättnadsindex 209, (vatten och fibrer)
Apelsin– mättnadsindex 202, (vatten och fibrer)
Äpple– mättnadsindex 197, (vatten och fibrer)
Kokt fullkornspasta– mättnadsindex 188, (vatten och fibrer)
Rött kött– mättnadsindex 176, (protein)
Bönor– mättnadsindex 168, (vatten, fibrer och protein)
Vindruvor– mättnadsindex 162, (vatten och fibrer)
Fullkornsbröd– mättnadsindex 157, (fibrer)
Popcorn– mättnadsindex 154, (fibrer)
All bran– mättnadsindex 151, (fibrer)
Ägg– mättnadsindex 150, (protein)

Ät inte för lite!
Du ska aldrig äta mer än 500 kalorier för lite per dag. Det vill säga att om du har en grundförbränning på 1800 kalorier per dag ska du aldrig äta mindre än 1300 kalorier på en dag.
Detta kan leda till intensiv hunger som gör att du förmodligen inte kommer klara ditt mål. Dessutom hamnar din kropp i svältläge och förbränner inte lika mycket efter ett tag. 

Ät enligt tallriksmodellen
Känner du till tallriksmodellen som du lärde dig i skolan? Den går ut på att dela in tallriken i tre delar där en del är grönsaker, en del är protein och en del är kolhydrater.
Men du som är överviktig eller lider av fetma kan ändra denna tallriksmodell något (se Livsmedelsverket):
Utöka grönsaksdelen lite på bekostnad av kolhydraterna. Men alla delar ska fortfarande finnas kvar. Välj grönsaker som innehåller mer än bara vatten så som vitkål, morötter och broccoli. Välj kolhydrater som håller längre mättnadskänsla så som fullkorn. Minska något på fettet, men välj framför allt bort det mättade fettet och ersätt med det omättade fettet.
Dessutom är det bra att du får i dig extra protein. Flera studier visar att extra protein inte bara är bra för dig som vill bygga muskler utan även är väldigt fördelaktigt för dig som vill gå ner i vikt.
Försök att få i dig 2-3 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. Proteinshake och kesella är bra alternativ för att få i sig mer protein.
Studier visar också att protein ökar mättnadskänslan.

Läs hela inlägget »

Manipulationsteknik eller justeringar av leder är en behandlingstekninker som används av olika terapeuter för att påverka patientens uppsökta problem. För att förstå hur kroppen reagear på tekniken behöver vi ta en närmare titt på hur nervsystemet fungerar. 

Neurofysiologi 1.0
Med det centrala nervsystemet (CNS) menar man hjärnan och ryggmärgen. Detta inkluderar alla celler i din hjärna och ryggrad. Det perifera nervsystemet (PNS) är allt utanför hjärnan och ryggrad. Dessa två system kommunicerar kontinuerligt med varandra och samordnar alla funktioner av din kropp som andning, hjärtfunktion, matsmältningsfunktion, muskelkontraktion / avslappning (rörelser), hormonproduktion, etc.

Våra kroppar är gjorda av miljarder nervceller som utgör miljarder andra kombinationer av kopplingar till varandra som är kända som synapser. Om en nervcell "stimuleras" blir den laddad och skickar ett elektriskt meddelande till alla andra nervceller som den är ansluten till. Processen fortsätter och fortsätter, och hur de pratar med varnadra styrs och påverkas av kroppens 5 olika sinnen. Så här anpassar din hjärna till en ständigt föränderlig miljö och det är vad fysiologer kallar "neuronal plasticitet".

Det är nu allmänt förstått inom forskningen att CNS (hjärnan och ryggmärgen) kan omorganiseras som svar på förändrad stimulering. Exempel på det är när vi lär oss nya saker som att spela piano, tränar din kropp för olika fysiska egenskaper, lära sig ett nytt språk etc. 
Å andra sidan kan förändringar ske eller omorganisering av centrala nervsystemet på grund av en minskning av stimulering eller aktivitet som att inte tränar, ha en "dålig kroppshållning", få en stroke etc.

Under de senaste 10 åren har flera forskargrupper visat att manipulationstekniker/justeringar kan förändra olika aspekter av nervsystemfunktionen, inklusive muskelreflexer, reaktionstid och hur snabbt hjärnan behandlar information (1-18).

Naprapati handlar om att påverka hjärnans prioritering. 
Längst med ryggraden finns det små muskler, ligament och senor som hjälper kroppen att finjustera och guida rörelser. Varje gång dina muskler ligament och senor används "stretchas" dem åt något håll och resptorer i muskeln berättar för hjärnan om aktiviteten.  På sätt och vis är dom här receptorerna hjärnans "ögon" i  kroppen. Om du till exempel blundar så vet du vart du har din kropp för att muskel, senor, ligament och hjärna kommunicerar med varandra. 

När kroppen inte rörsig som dem ska anpassar hjärna sig till det och omorganiserar rörelser på ett negativt sätt. Vi får kompensatoriska rörelsemönster. Med det menas att hjärnan inte får tillräckligt med information om vad som förisigår i ett speciellt segment (led) i din kropp. När hjärnan inte får den information den vill ha 
kommer den att börja fylla luckorna med felaktig information och resulterar i mindre information skickas till musklerna kring den gemensamma leden. Detta resulteras i förlust av flexibilitet/rörlighet, förlust av balans och samordning, minskad kraftproduktion eller styrka, förlust av avslappning, ökad känslighet mot smärta etc.

Det som är intressant är att forskare har visat att antalet och densiteten hos en viss muskelreceptor är anmärkningsvärt höga i de djupa små övre nackmusklerna. Detta tyder på att dessa muskler är mer för "neurologisk informations behandling" än den faktiska rörelsen av huvud och nacke. (Läs mer om detta bland referencerna 1-18).
 

Det mest intressanta i alla dessa experiment är att manipulations tekniker faktiskt förändrar hjärnans funktion. 

Manipulation- justeringstekniker är ingridienser för att påverka styrka och energi i muskeln. 
Forskning från 2015 visade att bara en kiropraktisk justering förbättrade muskelstyrkan och minskad muskelmattning/trötthet. Studien bestämde specifikt att justeringen förbättrade den elektriska aktiviteten från hjärnan till muskeln samtidigt som tröttheten minskades inom samma muskel. Denna kombination av förmåner drar verkligen fördelarna med alla som bedriver fysisk aktivitet och motion. Varje idrott bygger på styrka, energi, smidighet och koordination av sitt muskelsystem för prestanda. Centrala nervsystemet styr alla dessa aktiviteter.
Det är inte utan anledning som proffessionella idrottsutövare regelbundet uppsöker kiropraktorer, Naprapater, Sjukgymnaster med OMT utbildning eller liknande för vård och prestations optimering. 

 

  • Improved or altered visual acuity and visual field size (1)
  • Reduced joint position sense error (2, 3)
  • Decreased reaction times (4)
  • Altered Brain Processing (5, 6)
  • Changes in the way our brain integrates sensory and motor information (7, 8, 9)
  • Altered spinal cord reflex excitability (10, 11, 12, 13)
  • Changes to specific messages that get sent to muscles from the central nervous system (14, 15, 16)
  • Increased muscle strength in the legs (17)
  • Reduced (or prevented) muscle fatigue (18)


Ref.
1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9345682
2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21334540
3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27050038
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10820297
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10820297
7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20350670
9. https://europepmc.org/abstract/med/20534312
10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10220713
11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10714531
12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9926385
13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7781578
14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20350670
15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16584943
16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16461174
18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25579661

Läs hela inlägget »

Diaphragman är den muskel som sitter under lungorna och har som främsta uppgift att sköta andningen. Enligt flera studier visar det sig att muskler inte bara har en roll utan fungerar i ett nätverk av flera och har därmed flera uppgifter. Diaphragman hjälper bland annat till att reglera emotioner, samverkar med magsäcken och magstrupen, underlättar venöst och lymfatisk cirkulation och har en väsentlig roll vid upprätthållande av ländryggstabilitet. 

Studier har också visat att tjockeleken på Diaphragman spelar roll för vår statiska balans. Totalt 142 deltagare undersöktes som delades in i 3 grupper där diapragmans tjocklek mättes med ultraljud och patientens balans mättes med en Zebris FDM-s-plattform. Studien visade att ju tjockare och större diaphragma personen hade ju bättre statisk balans hade deltageren. 

Förändringar i sättet vi andas leder till överaktivitet av det autonoma nervsystemet. Genom att använda sig av andnigen kan man sänka nivåer av koldioxid i blodet vilket skulle kunna ge en ökad prestations nivå då musklerna behöver syre för att fungera. 
Bordoni et al föreslår även att en dysfunktionell diaphragma kan störa nerver som styr vår förmåga att reglera inflammationer i kroppen. Patienter som genomgått lungoperationer har inte bara förändringar av diaphragman utan också en onormalt hög position av muskeln som då orsakar kompression av nerver med onormal stimulering av signaler in till hjärnan.

Ref: 
Impact of diaphragm function parameters on balance maintenance. Kocjan et al. 
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: diaphragma, balans

I december månad var vi med i tidningen yippi och pratade om träning/motion kost och hälsa med budskapet om att träning är till för alla och kan se ut på många olika sätt, vi behöver nödvändigtvis inte komplicera motion utan vi kan integrera motion i vardagen, det viktigaste är rörelseglädje och att vi faktiskt rör på oss.

För kroppen är designad för att röra på sig. Redan efter 3 dagar av inaktivitet har man kunnat se att ledkapseln drabbas av inflammation och hypoxi (syrebrist) (Yabe 2013). Efter 1-4 veckor sker degeneration i leden och efter 4-8 veckors immobilitet börjar leden bygga på sig bensubstans (osteofyter) och bindväv bildas runt leden (cramer 2004, 2010). Regelbunden motion sänker också risken för hjärt- och kärlsjukdomar (dohrm 2017), förändrar också hjärnans kognitiva förmåga (Jonsson 2017) och fungerar lika bra som antidepressiva läkemedel vid mild till måttlig depression (regassa 2011)

Läs hela inlägget »

Arkiv

Länkar

Senaste nyheter