unnamed

2019

En frisk personal är en gladare och mer produktiv personal.
Genom att ge sin personal friskvård så tjänar företaget på det då genom att sjukskrivningarna minskar. Dessutom ökar produktionen och de anställas minneskapacitet och koncentrations- förmåga förbättras. De anställda blir också mer stresståliga och återhämtar sig bättre från stress.

Kost/nutrition, psykisk balan och fysisk aktiviet är tre kategorerier som spelar avgörande roll för hur vi upplever vårt välmående. Dom tre samverkar och påverkar varandra genom på lite olika sätt.

Fysisk aktivitet har en stor effekt på hälsan. Det stödjer ännu en studie där 334 000 personer, från tio länder i Europa, har följts i tolv år. Personerna delade in i olika grupper beroende på vikt och fysisk aktivitet. Resultatet av studien visade att dubbelt så många dör i förtid på grund av ett stillasittande liv än av fetma.
Dessutom visade studien att om du rör på dig lite varje dag så minskar du risken att dö i förtid med 16-30 procent.

Meditation låter hjärnan vila. I en studie har forskare vid universitetet i Oslo tillsammans med australiska forskare studerat vad som händer i hjärnan när vi mediterar jämfört med när vi vilar. Detta med hjälp av en MR-kamera där man kan se vilka områden i hjärnan som aktiveras.
Vid meditation testades två olika typer av meditation: I ena typen, som kallas koncentrerad meditation, trycker man ner tankarna genom att fokusera på andning eller på ett mantra. I den andra typer fokuserar man på andning och ljud men låter tankarna vandra fritt.
Studien visade att aktiviteterna i hjärnan såg likadan ut vid vila som vid den koncentrerade meditationen. Medan vid icke styrd meditation så aktiveras de delar av hjärnan där vi processar tankar och känslor ännu mer. Detta visar att meditation när tankarna inte styrs gör att vi processar minnen och känslor i högre grad än när vi bara vilar eller ägnar oss åt koncentrerad meditation. Studien är publicerad på Frontiers.

Undvik extremdieter. Ny forskning tyder på att bakterier i tarmen påverkar din hjärna. Mikrober kan störa balansen i hjärna så till den grad att du kan utveckla depression, ångestsjukdomar och glömska.
Genom att variera din kost behåller du mångfald av bakterier. 
Det finns många olika dieter och råd när det gäller kosten för dig som vill gå ner i vikt. Men sanningen är att den diet som ger bäst resultat är den diet som du klarar av att hålla längst,  helst hela livet för att behålla din vikt eller gå ner i vikt. Därför bör du helt undvika extrema dieter och istället satsa på livsstilsförändringar.
Ät mindre kalorier än vad du gör av med , men hur?
För att gå ner i vikt ska du äta mindre kalorier än vad du gör av med. Detta kan dock vara svårt då hungern tar över. Därför är det viktigt att du äter mat som gör dig mätt länge, men som inte innehåller så många kalorier. 

Mat som mättar men på få kalorier – mättnadsindex
Kokt potatis– mättnadsindex 323 (vatten och fibrer)
Fisk och kyckling– mättnadsindex 225 (protein)
Havregrynsgröt– mättnadsindex 209, (vatten och fibrer)
Apelsin– mättnadsindex 202, (vatten och fibrer)
Äpple– mättnadsindex 197, (vatten och fibrer)
Kokt fullkornspasta– mättnadsindex 188, (vatten och fibrer)
Rött kött– mättnadsindex 176, (protein)
Bönor– mättnadsindex 168, (vatten, fibrer och protein)
Vindruvor– mättnadsindex 162, (vatten och fibrer)
Fullkornsbröd– mättnadsindex 157, (fibrer)
Popcorn– mättnadsindex 154, (fibrer)
All bran– mättnadsindex 151, (fibrer)
Ägg– mättnadsindex 150, (protein)

Ät inte för lite!
Du ska aldrig äta mer än 500 kalorier för lite per dag. Det vill säga att om du har en grundförbränning på 1800 kalorier per dag ska du aldrig äta mindre än 1300 kalorier på en dag.
Detta kan leda till intensiv hunger som gör att du förmodligen inte kommer klara ditt mål. Dessutom hamnar din kropp i svältläge och förbränner inte lika mycket efter ett tag. 

Ät enligt tallriksmodellen
Känner du till tallriksmodellen som du lärde dig i skolan? Den går ut på att dela in tallriken i tre delar där en del är grönsaker, en del är protein och en del är kolhydrater.
Men du som är överviktig eller lider av fetma kan ändra denna tallriksmodell något (se Livsmedelsverket):
Utöka grönsaksdelen lite på bekostnad av kolhydraterna. Men alla delar ska fortfarande finnas kvar. Välj grönsaker som innehåller mer än bara vatten så som vitkål, morötter och broccoli. Välj kolhydrater som håller längre mättnadskänsla så som fullkorn. Minska något på fettet, men välj framför allt bort det mättade fettet och ersätt med det omättade fettet.
Dessutom är det bra att du får i dig extra protein. Flera studier visar att extra protein inte bara är bra för dig som vill bygga muskler utan även är väldigt fördelaktigt för dig som vill gå ner i vikt.
Försök att få i dig 2-3 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. Proteinshake och kesella är bra alternativ för att få i sig mer protein.
Studier visar också att protein ökar mättnadskänslan.

Läs hela inlägget »

Manipulationsteknik eller justeringar av leder är en behandlingstekninker som används av olika terapeuter för att påverka patientens uppsökta problem. För att förstå hur kroppen reagear på tekniken behöver vi ta en närmare titt på hur nervsystemet fungerar. 

Neurofysiologi 1.0
Med det centrala nervsystemet (CNS) menar man hjärnan och ryggmärgen. Detta inkluderar alla celler i din hjärna och ryggrad. Det perifera nervsystemet (PNS) är allt utanför hjärnan och ryggrad. Dessa två system kommunicerar kontinuerligt med varandra och samordnar alla funktioner av din kropp som andning, hjärtfunktion, matsmältningsfunktion, muskelkontraktion / avslappning (rörelser), hormonproduktion, etc.

Våra kroppar är gjorda av miljarder nervceller som utgör miljarder andra kombinationer av kopplingar till varandra som är kända som synapser. Om en nervcell "stimuleras" blir den laddad och skickar ett elektriskt meddelande till alla andra nervceller som den är ansluten till. Processen fortsätter och fortsätter, och hur de pratar med varnadra styrs och påverkas av kroppens 5 olika sinnen. Så här anpassar din hjärna till en ständigt föränderlig miljö och det är vad fysiologer kallar "neuronal plasticitet".

Det är nu allmänt förstått inom forskningen att CNS (hjärnan och ryggmärgen) kan omorganiseras som svar på förändrad stimulering. Exempel på det är när vi lär oss nya saker som att spela piano, tränar din kropp för olika fysiska egenskaper, lära sig ett nytt språk etc. 
Å andra sidan kan förändringar ske eller omorganisering av centrala nervsystemet på grund av en minskning av stimulering eller aktivitet som att inte tränar, ha en "dålig kroppshållning", få en stroke etc.

Under de senaste 10 åren har flera forskargrupper visat att manipulationstekniker/justeringar kan förändra olika aspekter av nervsystemfunktionen, inklusive muskelreflexer, reaktionstid och hur snabbt hjärnan behandlar information (1-18).

Naprapati handlar om att påverka hjärnans prioritering. 
Längst med ryggraden finns det små muskler, ligament och senor som hjälper kroppen att finjustera och guida rörelser. Varje gång dina muskler ligament och senor används "stretchas" dem åt något håll och resptorer i muskeln berättar för hjärnan om aktiviteten.  På sätt och vis är dom här receptorerna hjärnans "ögon" i  kroppen. Om du till exempel blundar så vet du vart du har din kropp för att muskel, senor, ligament och hjärna kommunicerar med varandra. 

När kroppen inte rörsig som dem ska anpassar hjärna sig till det och omorganiserar rörelser på ett negativt sätt. Vi får kompensatoriska rörelsemönster. Med det menas att hjärnan inte får tillräckligt med information om vad som förisigår i ett speciellt segment (led) i din kropp. När hjärnan inte får den information den vill ha 
kommer den att börja fylla luckorna med felaktig information och resulterar i mindre information skickas till musklerna kring den gemensamma leden. Detta resulteras i förlust av flexibilitet/rörlighet, förlust av balans och samordning, minskad kraftproduktion eller styrka, förlust av avslappning, ökad känslighet mot smärta etc.

Det som är intressant är att forskare har visat att antalet och densiteten hos en viss muskelreceptor är anmärkningsvärt höga i de djupa små övre nackmusklerna. Detta tyder på att dessa muskler är mer för "neurologisk informations behandling" än den faktiska rörelsen av huvud och nacke. (Läs mer om detta bland referencerna 1-18).
 

Det mest intressanta i alla dessa experiment är att manipulations tekniker faktiskt förändrar hjärnans funktion. 

Manipulation- justeringstekniker är ingridienser för att påverka styrka och energi i muskeln. 
Forskning från 2015 visade att bara en kiropraktisk justering förbättrade muskelstyrkan och minskad muskelmattning/trötthet. Studien bestämde specifikt att justeringen förbättrade den elektriska aktiviteten från hjärnan till muskeln samtidigt som tröttheten minskades inom samma muskel. Denna kombination av förmåner drar verkligen fördelarna med alla som bedriver fysisk aktivitet och motion. Varje idrott bygger på styrka, energi, smidighet och koordination av sitt muskelsystem för prestanda. Centrala nervsystemet styr alla dessa aktiviteter.
Det är inte utan anledning som proffessionella idrottsutövare regelbundet uppsöker kiropraktorer, Naprapater, Sjukgymnaster med OMT utbildning eller liknande för vård och prestations optimering. 

 

  • Improved or altered visual acuity and visual field size (1)
  • Reduced joint position sense error (2, 3)
  • Decreased reaction times (4)
  • Altered Brain Processing (5, 6)
  • Changes in the way our brain integrates sensory and motor information (7, 8, 9)
  • Altered spinal cord reflex excitability (10, 11, 12, 13)
  • Changes to specific messages that get sent to muscles from the central nervous system (14, 15, 16)
  • Increased muscle strength in the legs (17)
  • Reduced (or prevented) muscle fatigue (18)


Ref.
1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9345682
2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21334540
3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27050038
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10820297
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10820297
7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20350670
9. https://europepmc.org/abstract/med/20534312
10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10220713
11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10714531
12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9926385
13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7781578
14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20350670
15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16584943
16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17137836
17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16461174
18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25579661

Läs hela inlägget »

Diaphragman är den muskel som sitter under lungorna och har som främsta uppgift att sköta andningen. Enligt flera studier visar det sig att muskler inte bara har en roll utan fungerar i ett nätverk av flera och har därmed flera uppgifter. Diaphragman hjälper bland annat till att reglera emotioner, samverkar med magsäcken och magstrupen, underlättar venöst och lymfatisk cirkulation och har en väsentlig roll vid upprätthållande av ländryggstabilitet. 

Studier har också visat att tjockeleken på Diaphragman spelar roll för vår statiska balans. Totalt 142 deltagare undersöktes som delades in i 3 grupper där diapragmans tjocklek mättes med ultraljud och patientens balans mättes med en Zebris FDM-s-plattform. Studien visade att ju tjockare och större diaphragma personen hade ju bättre statisk balans hade deltageren. 

Förändringar i sättet vi andas leder till överaktivitet av det autonoma nervsystemet. Genom att använda sig av andnigen kan man sänka nivåer av koldioxid i blodet vilket skulle kunna ge en ökad prestations nivå då musklerna behöver syre för att fungera. 
Bordoni et al föreslår även att en dysfunktionell diaphragma kan störa nerver som styr vår förmåga att reglera inflammationer i kroppen. Patienter som genomgått lungoperationer har inte bara förändringar av diaphragman utan också en onormalt hög position av muskeln som då orsakar kompression av nerver med onormal stimulering av signaler in till hjärnan.

Ref: 
Impact of diaphragm function parameters on balance maintenance. Kocjan et al. 
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: diaphragma, balans

I december månad var vi med i tidningen yippi och pratade om träning/motion kost och hälsa med budskapet om att träning är till för alla och kan se ut på många olika sätt, vi behöver nödvändigtvis inte komplicera motion utan vi kan integrera motion i vardagen, det viktigaste är rörelseglädje och att vi faktiskt rör på oss.

För kroppen är designad för att röra på sig. Redan efter 3 dagar av inaktivitet har man kunnat se att ledkapseln drabbas av inflammation och hypoxi (syrebrist) (Yabe 2013). Efter 1-4 veckor sker degeneration i leden och efter 4-8 veckors immobilitet börjar leden bygga på sig bensubstans (osteofyter) och bindväv bildas runt leden (cramer 2004, 2010). Regelbunden motion sänker också risken för hjärt- och kärlsjukdomar (dohrm 2017), förändrar också hjärnans kognitiva förmåga (Jonsson 2017) och fungerar lika bra som antidepressiva läkemedel vid mild till måttlig depression (regassa 2011)

Läs hela inlägget »

Arkiv

Länkar

Senaste nyheter