unnamed

2018 > 11

Vår kondition är sämre idag än den varit på 20 år. Det visar en ny stor svensk studie (se länk). I studien har forskarna tittat på data från 350 000 människor som under en 20 års period erbjudits utföra konditionstester via sina jobb. Resultatet visar att manliga deltagares konditon minskar mer än kvinnliga och lågutbildades sjunker mer ämn högutbildade (1).

Förutom att deltagarnas kondition blivit sämre har antalet personer vars kondition uppskattas som låg blivit fler, andelen har ökat från 27% till 46%. Varför resultatet ser ut som de gör går studien inte in på. 

- "Jag tror att det kanske inte direkt har med träningen att göra. En del av förändringen kan nog bero på att vi är mindre aktiva i vår vardag. Vi åker mer bil nu och har fler stillasittande jobb, och det kan faktiskt ha en påverkan på vår kondition", säger Elin Ekblom-Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap och en av författarna bakom studien.  

Hälsorisker med fysisk inaktivitet

I Lancet, en brittisk medicinsk tidskrift,  riktar man blickarna mot den globala sjukdomsbörda som orsakas av alltför lite fysisk aktivitet
Sammantaget beräknas att fysisk inaktivitet orsakar 5,3 miljoner prematura dödsfall per år globalt, vilket är i samma storleksordning som rökning. Författarna har därtill beräknat hur stor del av den totala sjukdomsbördan av typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och cancer som beror på fysisk inaktivitet. (2)

För det sistnämna har man använt sig av population attributable fraction (PAF), ett epidemiologiskt mått på hur stor del av sjukdomsbördan som skulle minska givet att en riskfaktor, i detta fall fysisk inaktivitet, eliminerades eller reducerades. För hjärt–kärlsjukdom beräknas fysisk inaktivitet ligga ba­kom 5,8 procent av den totala sjukdomsbördan globalt. 

Fysisk inaktivitet och stillasittande, oberoende av andra kända riskfaktorer, ökar risken för ett antal sjukdomar som har en gemensam patogen mekanism  (3). Till dessa sjukdomar räknas diabetes typ 2, hjärt–kärlsjukdom, depression, demens, koloncancer och bröstcancer, som kallas "the diseasome of phys­ical inactivity".

Fysisk aktivitet och motion kan ha en antiinflammatorisk effekt.

Regelbunden fysisk aktivitet minskar bl a den viscerala fettmassan, vilket i sin tur dämpar en låggradig inflammation. Nyligen föreslogs att den kontraherande muskeln ska ses inte bara som nödvändig för kroppsliga rörelser och ökad energiomsättning utan också, liksom fettväven, som ett viktigt endokrint organ (4)
 

Träning och rörelseglädje

Fysisk aktivitet kan se ut på så många sätt. Du behöver inget flashigt gym eller ett par supersnabba skor för att vara aktiv. Din vardag är fylld med utmaningar och bekvämligheter som gör oss björntjänster.

Att stå istället för att sitta på jobbet är en klassiker, att parkera bilen längre från arbetsplatsen eller ta trapporna istället för hiss är andra. 
Det viktiga är att du hittar något som du själv känner är kul att syssla med. Om det är att kasta sten i skogen, jaga en boll med kompisarna eller bygga snöskulpturer spelar ingen roll. Bara kroppen jobbar på medelmåttlig nivå i minst 30 minuter. 

Vi hjälper dig med din träning

Om du har svårt att komma igång eller behöver hjälp med din träning hjälper vi dig hela vägen. Vi har jobbat över 15 år med coachning och träning och har gedigen utbildning inom hälsa, träning och kroppens fysiska egenskaper. 



Ref:
1. Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017 Elin Ekblom‐Bak et al.
2. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18690
3. Pedersen BK. The diseasome of physical inactivity – and the role of myokines in muscle – fat cross talk. J Physiol. 2009;587:5559-68.
4. Pedersen BK, Febbraio MA. Muscle as an endocrine organ: focus on muscle-derived interleukin-6. Physiol Rev. 2008;88:1379-406

 

Läs hela inlägget »

2018 konsensus uttalande om övningsterapi och fysiska ingrepp vid främre knäproblematik

Patellofemoral smärta eller främre knäsmärta drabbar en stor del av befolkningen. En internationell grupp av forskare och kliniskt aktiva möts två gånger om året vid ett konvent i Queensland, Australien, för att diskutera forskningsresultat och erfarenheter av behandling av knäproblematik. Fokus hölls 2017 på behandling och rehabilitering (Tex ortoser, tapning, manuell terapi) för knäsmärta. Litteratursökningar genomfördes för att identifiera nya systematiska recensioner och randomiserade kontrollerade försök (RCT) som publicerades sedan 2016 Consensus Statement (1)

Rekommendationer från expertpanelen stöder användningen av träningsterapi (särskilt i kombinationen av höftfokuserade och knäfokuserade övningar), kombinerade insatser och fot ortoser för att förbättra smärta och / eller funktion hos personer med patellofemoral smärta.

Behandla orsaken inte bara symptom

Användning av isolerade patellofemoral-, knä- eller ländryggsmobiliseringar eller elektrofysiska medel rekommenderas inte. Det är alltid viktigt att titta på kroppen som en och samma enhet. Vi på Malms Naprapati och Friskvård reder ut orsaken till varför du har ont. 
Främre knäsmärta kan bero på en rad olika anledningar, en kan vara att du överarbetera med lårets framsida, orsaken till det kan var hur du sätter ner foten i marken när du går eller springer, andra orsaker kan vara hur att patienten saknar styrka i någon av höfledens rörelseutslag. 
 

1. 2018 Consensus statement on exercise therapy and physical interventions (orthoses, taping and manual therapy) to treat patellofemoral pain: recommendations from the 5th International Patellofemoral Pain Research Retreat, Gold Coast, Australia, 2017.
Collins NJ1,2, Barton CJ2,3, van Middelkoop M4, Callaghan MJ5, Rathleff MS6, Vicenzino BT1, Davis IS7, Powers CM8, Macri EM9,10, Hart HF2,11, de Oliveira Silva D2,12, Crossley KM2

Läs hela inlägget »

Förekomst
Ankelskador, fotledsstukningar, stukning av fot är relativt vanligt och utgör ungefär 13% av alla skador som ses inom fotbollsspelare, men såklart inom andra idrotter också. Den vanligaste delen som skadas vid fotledsstukningar är det ligament som sitter på fotens utsida (51%). Tidig diagnos, funktionell behandling och rehabilitering är  nykeln till att förebygga återkommande skada och långtidsbesvär. 
30-40% av dem som en gång stukar foten har kvarstående smärta, nedsatt styrka, instabilitets känsla i fotleden (2).
Obehandlade fotledsstukningar kan leda till smärtor längre upp i kroppen på så sätt att foten signalerar till resten av kroppen hur den ska förhålla sig vid nedsättning av foten vid gång .

Gradering av skada
Akuta ligament skador graderas i 3 olika grader beroende på skadans storlek och påverkan på funktion. Grad 1 och 2 behandlas utan operation genom träning och manuell behandling. Vid skadans första dygn används avlstning, kyla, kompression och högläge av foten för att minska ödemet/svullnaden. Efter den akuta fasen startas aktivitet av leden följt av neuromuskulär koordinationsträning för att gradvis öka belastningen på foten. Grad 3 kan opereras eller immobilisera med användning av gipsutgjutningar  eller ortos. 

Läkningsprocess, Prognos. 
Kravbild, individuella förutsättningar för läkning, omhändertagande och ålder är några delar som spelar roll vid läkningsprocessen, prognosen kan vara allt ifrån ett par dagar till flera år beroende på omhändertagande.  


Ref
1. Hägglund M, Waldén M, Ekstrand J. Risk factors for lower extremity muscle injury in professional soccer: the UEFA injury study. Am J Sports Med 2013; 41:327-335.
2. Ferran NA, Maffulli N. Epidemiology of sprains of the lateral ankle ligament complex. Foot Ankle Clin N Am 2006; 11:659-662.
3. Karlsson J, Lansinger O. Lateral instability of the ankle joint. Clin Orthop Relat Res 1992; 276:253-261.
Fotledsstukning

Läs hela inlägget »
Etiketter: fotledsstukning

Under åren 2005-2006 genomfördes BJÖRN-studien (Bra hJälp fÖr Rygg och Nacke) i ett samarbete mellan Naprapathögskolan och Karolinska Institutet.
Studien, som är en randomiserad kontrollerad studie, inkluderade 409 patienter med ont i ryggen och/eller nacken och syftade till att utvärdera effekten av naprapatisk manuell terapi.

Resultatet visade att naprapatisk manuell terapi har kliniskt och statistiskt signifikant bättre effekt på smärta och funktion, på kort och på lång sikt, än råd och stöd att hålla sig aktiv, som getts av läkare, för patienter med ospecifika och funktionsnedsättande besvär.

Medarbetare vid Naprapathögskolan som är involverade i BJÖRN:
Eva Skillgate, leg. naprapat, docent och medlem i Naprapathögskolans vetenskapliga råd (projektledare)
Kari Paanalahti, leg naprapat, lärare, PhD


 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Länkar

Senaste nyheter