unnamed

2018

Vår kondition är sämre idag än den varit på 20 år. Det visar en ny stor svensk studie (se länk). I studien har forskarna tittat på data från 350 000 människor som under en 20 års period erbjudits utföra konditionstester via sina jobb. Resultatet visar att manliga deltagares konditon minskar mer än kvinnliga och lågutbildades sjunker mer ämn högutbildade (1).

Förutom att deltagarnas kondition blivit sämre har antalet personer vars kondition uppskattas som låg blivit fler, andelen har ökat från 27% till 46%. Varför resultatet ser ut som de gör går studien inte in på. 

- "Jag tror att det kanske inte direkt har med träningen att göra. En del av förändringen kan nog bero på att vi är mindre aktiva i vår vardag. Vi åker mer bil nu och har fler stillasittande jobb, och det kan faktiskt ha en påverkan på vår kondition", säger Elin Ekblom-Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap och en av författarna bakom studien.  

Hälsorisker med fysisk inaktivitet

I Lancet, en brittisk medicinsk tidskrift,  riktar man blickarna mot den globala sjukdomsbörda som orsakas av alltför lite fysisk aktivitet
Sammantaget beräknas att fysisk inaktivitet orsakar 5,3 miljoner prematura dödsfall per år globalt, vilket är i samma storleksordning som rökning. Författarna har därtill beräknat hur stor del av den totala sjukdomsbördan av typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och cancer som beror på fysisk inaktivitet. (2)

För det sistnämna har man använt sig av population attributable fraction (PAF), ett epidemiologiskt mått på hur stor del av sjukdomsbördan som skulle minska givet att en riskfaktor, i detta fall fysisk inaktivitet, eliminerades eller reducerades. För hjärt–kärlsjukdom beräknas fysisk inaktivitet ligga ba­kom 5,8 procent av den totala sjukdomsbördan globalt. 

Fysisk inaktivitet och stillasittande, oberoende av andra kända riskfaktorer, ökar risken för ett antal sjukdomar som har en gemensam patogen mekanism  (3). Till dessa sjukdomar räknas diabetes typ 2, hjärt–kärlsjukdom, depression, demens, koloncancer och bröstcancer, som kallas "the diseasome of phys­ical inactivity".

Fysisk aktivitet och motion kan ha en antiinflammatorisk effekt.

Regelbunden fysisk aktivitet minskar bl a den viscerala fettmassan, vilket i sin tur dämpar en låggradig inflammation. Nyligen föreslogs att den kontraherande muskeln ska ses inte bara som nödvändig för kroppsliga rörelser och ökad energiomsättning utan också, liksom fettväven, som ett viktigt endokrint organ (4)
 

Träning och rörelseglädje

Fysisk aktivitet kan se ut på så många sätt. Du behöver inget flashigt gym eller ett par supersnabba skor för att vara aktiv. Din vardag är fylld med utmaningar och bekvämligheter som gör oss björntjänster.

Att stå istället för att sitta på jobbet är en klassiker, att parkera bilen längre från arbetsplatsen eller ta trapporna istället för hiss är andra. 
Det viktiga är att du hittar något som du själv känner är kul att syssla med. Om det är att kasta sten i skogen, jaga en boll med kompisarna eller bygga snöskulpturer spelar ingen roll. Bara kroppen jobbar på medelmåttlig nivå i minst 30 minuter. 

Vi hjälper dig med din träning

Om du har svårt att komma igång eller behöver hjälp med din träning hjälper vi dig hela vägen. Vi har jobbat över 15 år med coachning och träning och har gedigen utbildning inom hälsa, träning och kroppens fysiska egenskaper. 



Ref:
1. Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017 Elin Ekblom‐Bak et al.
2. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18690
3. Pedersen BK. The diseasome of physical inactivity – and the role of myokines in muscle – fat cross talk. J Physiol. 2009;587:5559-68.
4. Pedersen BK, Febbraio MA. Muscle as an endocrine organ: focus on muscle-derived interleukin-6. Physiol Rev. 2008;88:1379-406

 

Läs hela inlägget »

2018 konsensus uttalande om övningsterapi och fysiska ingrepp vid främre knäproblematik

Patellofemoral smärta eller främre knäsmärta drabbar en stor del av befolkningen. En internationell grupp av forskare och kliniskt aktiva möts två gånger om året vid ett konvent i Queensland, Australien, för att diskutera forskningsresultat och erfarenheter av behandling av knäproblematik. Fokus hölls 2017 på behandling och rehabilitering (Tex ortoser, tapning, manuell terapi) för knäsmärta. Litteratursökningar genomfördes för att identifiera nya systematiska recensioner och randomiserade kontrollerade försök (RCT) som publicerades sedan 2016 Consensus Statement (1)

Rekommendationer från expertpanelen stöder användningen av träningsterapi (särskilt i kombinationen av höftfokuserade och knäfokuserade övningar), kombinerade insatser och fot ortoser för att förbättra smärta och / eller funktion hos personer med patellofemoral smärta.

Behandla orsaken inte bara symptom

Användning av isolerade patellofemoral-, knä- eller ländryggsmobiliseringar eller elektrofysiska medel rekommenderas inte. Det är alltid viktigt att titta på kroppen som en och samma enhet. Vi på Malms Naprapati och Friskvård reder ut orsaken till varför du har ont. 
Främre knäsmärta kan bero på en rad olika anledningar, en kan vara att du överarbetera med lårets framsida, orsaken till det kan var hur du sätter ner foten i marken när du går eller springer, andra orsaker kan vara hur att patienten saknar styrka i någon av höfledens rörelseutslag. 
 

1. 2018 Consensus statement on exercise therapy and physical interventions (orthoses, taping and manual therapy) to treat patellofemoral pain: recommendations from the 5th International Patellofemoral Pain Research Retreat, Gold Coast, Australia, 2017.
Collins NJ1,2, Barton CJ2,3, van Middelkoop M4, Callaghan MJ5, Rathleff MS6, Vicenzino BT1, Davis IS7, Powers CM8, Macri EM9,10, Hart HF2,11, de Oliveira Silva D2,12, Crossley KM2

Läs hela inlägget »

Förekomst
Ankelskador, fotledsstukningar, stukning av fot är relativt vanligt och utgör ungefär 13% av alla skador som ses inom fotbollsspelare, men såklart inom andra idrotter också. Den vanligaste delen som skadas vid fotledsstukningar är det ligament som sitter på fotens utsida (51%). Tidig diagnos, funktionell behandling och rehabilitering är  nykeln till att förebygga återkommande skada och långtidsbesvär. 
30-40% av dem som en gång stukar foten har kvarstående smärta, nedsatt styrka, instabilitets känsla i fotleden (2).
Obehandlade fotledsstukningar kan leda till smärtor längre upp i kroppen på så sätt att foten signalerar till resten av kroppen hur den ska förhålla sig vid nedsättning av foten vid gång .

Gradering av skada
Akuta ligament skador graderas i 3 olika grader beroende på skadans storlek och påverkan på funktion. Grad 1 och 2 behandlas utan operation genom träning och manuell behandling. Vid skadans första dygn används avlstning, kyla, kompression och högläge av foten för att minska ödemet/svullnaden. Efter den akuta fasen startas aktivitet av leden följt av neuromuskulär koordinationsträning för att gradvis öka belastningen på foten. Grad 3 kan opereras eller immobilisera med användning av gipsutgjutningar  eller ortos. 

Läkningsprocess, Prognos. 
Kravbild, individuella förutsättningar för läkning, omhändertagande och ålder är några delar som spelar roll vid läkningsprocessen, prognosen kan vara allt ifrån ett par dagar till flera år beroende på omhändertagande.  


Ref
1. Hägglund M, Waldén M, Ekstrand J. Risk factors for lower extremity muscle injury in professional soccer: the UEFA injury study. Am J Sports Med 2013; 41:327-335.
2. Ferran NA, Maffulli N. Epidemiology of sprains of the lateral ankle ligament complex. Foot Ankle Clin N Am 2006; 11:659-662.
3. Karlsson J, Lansinger O. Lateral instability of the ankle joint. Clin Orthop Relat Res 1992; 276:253-261.
Fotledsstukning

Läs hela inlägget »
Etiketter: fotledsstukning

Under åren 2005-2006 genomfördes BJÖRN-studien (Bra hJälp fÖr Rygg och Nacke) i ett samarbete mellan Naprapathögskolan och Karolinska Institutet.
Studien, som är en randomiserad kontrollerad studie, inkluderade 409 patienter med ont i ryggen och/eller nacken och syftade till att utvärdera effekten av naprapatisk manuell terapi.

Resultatet visade att naprapatisk manuell terapi har kliniskt och statistiskt signifikant bättre effekt på smärta och funktion, på kort och på lång sikt, än råd och stöd att hålla sig aktiv, som getts av läkare, för patienter med ospecifika och funktionsnedsättande besvär.

Medarbetare vid Naprapathögskolan som är involverade i BJÖRN:
Eva Skillgate, leg. naprapat, docent och medlem i Naprapathögskolans vetenskapliga råd (projektledare)
Kari Paanalahti, leg naprapat, lärare, PhD


 

Läs hela inlägget »

Att drabbas av akutsmärta efter olyckor eller drabbas av molande värk och kramper som resultat av långvarig statisktarbete drabbar nästan alla människor någon gång i livet. När besvären håller i sig längre än 3 månader kallar man det för kronisk- eller långvari smärta. 
Efter 3 månader har normal sett vävnadsskador läkt och patienten ska då vara smärtfri. Men så är inte fallet för många. Teorierna om vad som upprätthåller smärta är många och mynnar ofta ut i en biopsykosocial förklaringsmodel.

Men på senare tid har forskare hittat radiologiskt bekräftade bevis på att små nervskador mindre än 1mm tjocka kan orska långvarig smärtproblematik (1). Det har visats att små förändringar på dessa mikroskopiskt stora nerver skadats och förändrats. Symptom på skador på dessa nerver kan vara pirrningar, domningskänsla, brännande smärta, allodyni och hyperestesi,  och många av symptomen blir värre på natten för att sedan variera i intensitet över dagen.

Ökat tryck mot nerven skadar nerven.
Små nervskador kan också orska så kallade autonoma symptom som muntorrhet, svettningar, illamående, syn- och hörselpåverkan (2,3).
1947 släpptes "The small-nerve motor system to skeletal muscle" av SW Kuffler, RW Gerard som visar på att ökat tryck mot nerver skadar nerver då syretillsättningen till nerven stryp. Janet Travell och David Simons skrev Myofascial Pain and Dysfunction volym 1-2 som, i stora drag, visar  hur ökad muskulär anspänning skadar och påverkar nervsystemet (4, 6).
 
Behandling 
Behandling med till exempel antidepressiva eller antiinflamatoriska läkemedel har idag väldigt liten vetenskaplig evidense bakom sig (5, 6, 8). Men idag konstaterar forskare världen över att behandling av muskulaturen sänker anspänningen i muskeln, ökar blodcirkulationen som då påskyndar läkningsförmågan och immunsystemet stärks (sammandrag av forskning: 7) Studie resultat visar även att naprapatisk manuell terapi har kliniskt och statistiskt signifikant bättre effekt på smärta och funktion, på kort och på lång sikt, än råd och stöd att hålla sig aktiv, för patienter med ospecifika och funktionsnedsättande besvär (9, 10, 11). 

Ref.
1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4251302/
2. Singer W, Spies JM, McArthur J, Low J, Griffin JW, Nickander KK, Gordon V, Low PA. Prospective evaluation of somatic and autonomic small fibers in selected autonomic neuropathies. Neurology. 2004;62:612–618.
3. Dabby R, Vaknine H, Gilad R, Djaldetti R, Sadeh M. Evaluation of cutaneous autonomic innervation in idiopathic sensory small-fiber neuropathy. J Peripher Nerv Syst. 2007;12:98–101
4. https://www.physiology.org/doi/abs/10.1152/jn.1947.10.6.383?journalCode=jn
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3086960/
6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26872938
7.https://www.goteborgsmassage.se/forskning-om-massagens-effekter/
8. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=3626
9. Skillgate E, Vingård E, Alfredsson L. Naprapathic manual therapy or evidence-based care for back and neck pain. A randomized, controlled trial. Clinical J of Pain, 2007, 23, 431-9. PMID: 17515742
10. Skillgate E, Bohman T, Holm LW, Vingård E, Alfredsson L. The long-term effects of naprapathic manual therapy on back and neck pain – results from a pragmatic randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord. 2010 Feb 5;11:26. PMID: 20137063
11. Paanalahti K, Wertli MM, Held U, Holm LW, Åkerstedt T, Nordin M, Skillgate E. Spinal pain – good sleep matters: a secondary analysis of a randomized controlled trial. European Spine Journal. May 2015.  IN PRESS

Läs hela inlägget »

Martin Asker, leg. naprapat, forskare vid Karolinska Institutet och lärare vid Naprapathögskolan, publicerar högklassig studie i en av världens högst rankade tidskrifter inom idrottsmedicin – British Journal of Sports Medicine.

Sammanfattningsvis så fann man att evidensen för riskfaktorer för axelskador hos overhead-idrottare är begränsad och de flesta studier hade undersökt icke-modifierbara faktorer. Vidare såg man att det finns tendenser till att skadeförebyggande träning för skuldra hos handbollsspelare har effekt.

Forskning är en avgörande faktor för utvecklingen av vårt huvudämne och på Naprapathögskolan genomförs kontinuerliga satsningar på forskning inom naprapati.
Naprapathögskolans satsning på forskning görs främst genom samarbete med Karolinska Institutet men även genom finansiering av forskarutbildning för naprapater. 
Sedan 2009 Har Naprapathögskolan samarbetsavtal med Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Avtalet genererar kontinuerliga satsningar på forskning och utveckling. 
Exempelvis genomförs omfattande vetenskapliga studier, med hög internationell kvalite, på Naprapathögskolans elev-klinik.

Resultaten av dessa studier, som publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter, ger viktiga svar på frågor kring om exempelvis optimalt omhändertagande av patienter som söker naprapatvård, samt om hur symtom hos rygg- och nackpatienter varierar över lång tid, dvs. fördjupad kunskap om prognos vid ont i rygg och nacke.

Läs hela inlägget »

Den allra första hälsoekonomiska studien om behandlings- och kostnadseffekter av specialiserad manuell behandling för så kallade oprioriterade ortopediska öppenvårdspatienter har nyligen publicerats i Clinical Journal of Pain. I en randomiserad klinisk prövning, där 78 patienter inkluderats, visades att behandlingseffekten av naprapati var bättre än konventionellt ortopediskt omhändertagande vid olika typer av vanliga muskuloskeletala besvär i framför allt axel/arm och knä/fot.

En hälsoekonomisk utvärdering visade också att naprapati var billigare. Studien gjordes i samarbete med Institutet för hälsoekonomi och Karolinska institutet.

Köerna till ortopedisk behandling är ofta långa, och alltför många remisser rör åkommor som inte kräver den specifika kompetens som finns på en ortopedimottagning, till exempel rotatorkuffsyndrom, epikondylit, patellofemorala syndrom, periosteit och akillestendinit med mera. När en patient med en sådan remiss får tid hos en ortoped görs inte sällan flera åtgärder utifrån befintliga resutser.

Förutom uteblivna behandlingseffekter kan detta även bli kostsamt. Inom hälsoekonomi räknar man både rena kostnader och kostnadsnytta, den hälsovinst som åstadkoms genom att patienter blir bättre. I sjukvården är det vanligt att en viss behandlingsmetod är bättre men dyrare än en redan existerande. Om en behandling är bättre och billigare säger man att resultatet är dominant, något som är ganska ovanligt. Resultatet i denna studie var dominant.

Studien indikerar också att förbättrade hälsoeffekter (minskad smärta, förbättrad fysisk funktion, upplevd förbättring och livskvalitet) för patienter som lider av vanliga muskuloskeletala åkommor, liksom avsevärda kostnadsbesparingar, skulle kunna åstadkommas om specialiserad manuell behandling såsom naprapati vore ett möjligt vårdval på ortopedimottagningar.

Källa: Lakartidningen.se 2013-10-28

Läs hela inlägget »

Hjärnans plasticitet påverkas av konditionsträning.
Plasticitet kan beskrivas som hjärnans livslånga förmåga att förändras som respons på förändringar i en människas miljö för att hjärnfunktionen skall fungera bättre. När vi utför konditionsträning, så kallad aerobisk träning eller pulsträning, frigörs en mängd tillväxtfaktorer som i sin tur kan påverka hjärnans plasticitet. 

När man talar om plasticitet och träning så brukar man tänka i termer av positiva plastiska förändringar, till exempel att hjärnan skapar nya kopplingar mellan nervceller, reparerar skador eller förändrar nivåer av diverse signalsubstanser för att förbättra funktionen.

Det är just frågor som relaterar till hjärnans plasticitet som forskare försöker förstå bättre. Vad är det som händer i kroppen när vi utför konditionsträning och vilka är de faktorer som förklarar träningens positiva effekter på den kognitiva funktionen?

Konditionsträning påverkade deltagarnas kognitiva funktion 
Det man kommit fram till att konditionsträning påverkade deltagarnas kognitiva funktion generellt sett. Man har inte sett effekt på enskilda test utan det var först när man slår samman tester som mätter episodminne, exekutiva funktioner och mental snabbhet som en effekt visade sig.
Det kan mycket väl vara så att olika funktioner påverkas av träning hos olika individer, exempelvis för att de plastiska resurser som ökar av träningen interagerar med den form av kognitiv stimulans som en person får i sin miljö.

Syreupptagningsförmågan viktig
Man har inte kunnat  se några skillnader mellan konditions- och cirkelträningsgrupperna i mått på hjärnan. Däremot visade det sig att syreupptagningsförmågan var viktig, oberoende av grupp. De deltagare som har en bättre kondition vid studiers början har en tjockare hjärnbark i främre hjärnområden som är viktiga för en människas förmåga att planera och processa information.

Dessutom har de fler tillgängliga dopaminreceptorer i en struktur som kallas för striatum, även det ett område som är viktig för just den kognitiva funktionen, men även för belöningssystemet och motorisk funktion.
När man följde upp mätningarna efter sex månader kan man se att de personer som förbättrat sin syreupptagningsförmåga mer än andra även hade relativa ökningar av både hippocampus volym (5), samt förändrad funktionell koppling till både främre och bakre områden som är viktiga för kognitiv funktion (11).
Man kan även se en förbättrad syreupptagningsförmåga är associerat med relativa ökningar av hjärnans dopaminnivåer. Intressant nog så kan man koppla denna ökning av dopamin till förbättrat arbetsminne.
Trots att det inte fanns gruppskillnader i mätningarna visas ändå förändringar i syreupptagningsförmågan, oberoende av grupp, påverka hjärnans plasticitet i form av ökad volymer, förändrade funktionella kopplingar, samt förändrade nivåer av signalsubstansen dopamin.

Källa: idrottsforskning.se

ref:
1. Åberg, M. A. I. et al. Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proc. Natl. Acad. Sci. U. S. A. 106, 20906–20911 (2009).
2. Sofi, F. et al. Physical activity and risk of cognitive decline: a meta-analysis of prospective studies. J. Intern. Med. 269, 107–17 (2011).
3. Kramer, A. F. et al. Ageing, fitness and neurocognitive function. Nature 400, 418–419 (1999).
4. Erickson, K. I. et al. Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. Proc. Natl. Acad. Sci. U. S. A. 108, 3017–22 (2011).
5. Jonasson, L. S. et al. Aerobic exercise intervention, cognitive performance, and brain structure: Results from the Physical Influences on Brain in Aging (PHIBRA) Study. Front. Aging Neurosci. 8, 1–15 (2017).
6. Young, J., Angevaren, M., Rusted, J. & Tabet, N. Aerobic exercise to improve cognitive function in older people without known cognitive impairment ( Review ). Cohrane Database Syst. Rev. 1–145 (2015). doi:10.1002/14651858.CD005381.pub4.
7. Thomas, A. G. et al. Multi-modal characterization of rapid anterior hippocampal volume increase associated with aerobic exercise. Neuroimage131, 162–170 (2016).
8. van Praag, H., Kempermann, G. & Gage, F. H. Running increases cell proliferation and neurogenesis in the adult mouse dentate gyrus. Nat. Neurosci. 2, 266–70 (1999).
9. Swain, R. A. et al. Prolonged exercise induces angiogenesis and increases cerebral blood volume in primary motor cortex of the rat. Neuroscience 117, 1037–1046 (2003).
10. Chaddock, L. et al. Basal ganglia volume is associated with aerobic fitness in preadolescent children. Dev. Neurosci. 32, 249–56 (2010).
11. Flodin, P., Jonasson, L. S., Riklund, K., Nyberg, L. & Boraxbekk, C. J. Does aerobic exercise influence intrinsic brain activity? An aerobic exercise intervention among healthy old adults. Front. Aging Neurosci. 9, (2017).
12. Niemann, C., Godde, B. & Voelcker-Rehage, C. Not only cardiovascular, but also coordinative exercise increases hippocampal volume in older adults. Front. Aging Neurosci. 6, 1–24 (2014).
13. Liu-Ambrose, T. & Donaldson, M. G. Exercise and cognition in older adults: is there a role for resistance training programmes? Br. J. Sports Med.43, 25–7 (2009).

Läs hela inlägget »

Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent, enligt en studie från Karolinska Institutet.

Forskarna analyserade hur olika nivåer av fysisk aktivitet hos 1200 personer över hela Sverige påverkade dödligheten i bland annat hjärt–kärlsjukdom 15 år senare. Data inhämtades från den så kallade ABC-studien (Attitude, Behaviour and Change), där deltagarnas aktivitetsnivå mättes med hjälp av rörelsemätare, och jämfördes sedan med information om dödsfall och dödsorsak från svenska register.

– Det här är en unik studie eftersom vi har kunnat följa ett stort antal personer med objektivt mätt fysisk aktivitet i upp till 15 år. I tidigare studier har man frågat om fysisk aktivitetsnivå, men det kan leda till felrapportering eftersom det är svårt att komma ihåg exakt hur länge man har suttit stilla och hur mycket man har rört sig, säger Maria Hagströmer, universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

Vardagsaktivitet kraftfullt skydd för hjärtat
Enligt studien är hälsovinsterna stora inte bara för fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet, utan även för fysisk aktivitet på låg intensitet (vardagsaktivitet). Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet beräknas risken att dö i hjärt–kärlsjukdom minska med 24 procent.
Att ersätta stillasittande med fysisk aktivitet på minst måttlig intensitetsnivå, vilket motsvarar en rask promenad eller träning med högre intensitet, hade som väntat ännu större påverkan på risken att dö i hjärt–kärlsjukdom. 10 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen minskar risken för hjärt–kärlsjukdom med 38 procent, medan 30 minuter om dagen minskar risken med hela 77 procent, enligt beräkningarna.

Källa:
https://www.forskning.se/2018/01/25/vardagsmotion-ger-oanade-halsovinster/

Läs hela inlägget »

Enligt en studie presenterad i Clinical Journal of Pain gjord av Stina Lilja, Naprapat och doktorand på Blekinge Tekniska Högskola, visar stora hälsovinster för åkommer som axelbesvär och idrottsrelaterade skador för patienter som gått hos naprapat jämfört med traditionell ortopediskt omhändertagande. Dessutom blev kostnaderna för de som behnadlades hos naprapat lägre. 

- Jag fick förfrågan att medverka i en studie om, i mitt fall länd- och korsryggsbesvär samt besvär i svanskotan. Min smärta var näst intill outhärdlig varför jag tacksamt tackade ja. Tack vare naprapatbehandlingen är jag idag helt smärtfri och lever ett helt normalt rörligt liv, berättar Berith Kjellsson.

– Målet måste vara bättre vård, det vill säga korta väntetider och rätt behandling. Denna studie visar att det finns outnyttjade resurser där mer samarbete mellan ortopeder och naprapater skulle förbättra omhändertagandet för vissa patienter, säger Håkan Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken Blekinge

Referens:
1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20639734
2. https://www.forskning.se/2013/09/23/besok-hos-naprapat-effektivare-och-billigare-an-hos-ortoped/

Läs hela inlägget »

Under den här sommaren har det varit extremt varmt och jag har fått förfrågor vid ett par tillfällen  kring träning i värme. 
Det rent uppenbara är att kroppen behöver mer vätska då kroppen försöker reglera värmen i kroppen genom att svettas. Och därmed kommer kroppen ha det jobbigare att prestera vid värme den/du inte är van vid.

Generella tips tagna från Aspetar Sports Medicin (Se referens) 
Förbered kroppen med vätska innan du tränar eller tävlar.
Mängden vätska du ska dricka beror lite på din kroppsmassa och individuella avikelser förkommer nästan alltidd, men det mått som används är 5-7 ml/kg 4 timmar före och 3-5ml/kg före tävling. Vätskan bör innehålla sodium eller att du äter saltakex. 
Under tiden du tränar bör du enligt rekomendationer (se referens) dricka någon form av glukos lösning i mängden kring 60 g. 

Andra tips om hur du kan prestera bättre i värme är att hålla dig ner kyld under uppvärmningen genom att värma upp i skugga eller använda dig av blöta handdukar du sveper in dig i.

Du kan också se över din uttrustning. Genom att välja ljusa färger absorberas inte värmen i kläderna, du kan också välja skydd eller material på kläderna som släpper igenom luft bättre.


Ref: http://www.aspetar.com/journal/viewarticle.aspx?id=340#.W3AUcfZuJPY

Läs hela inlägget »

Smärtutbildning inom ­läkarprogrammen i Europa har under lång tid varit undermålig, vilket belystes i en stor studie från 2015.

Av 15 undersökta länder och 242 universitet utmärkte sig Frankrike och Schweiz genom att över 80 procent av läroinstituten har smärtundervisning, jämfört med genomsnittet på 31 procent. Bara 9 procent av universiteten hade obligatorisk undervisning, som i genomsnitt bestod av endast 9 lektionstimmar.

56 procent av specialisterna angav att de aldrig deltagit i någon smärtkurs, vare sig under läkarutbildningen, specialistutbildningen eller efter erhållen specialistexamen.

Knappt hälften, 40 procent, svarade att man inte visste hur man skiljer på nociceptiv och neuropatisk smärta, en kunskap som är grundläggande i handläggning av smärtpatienter och en förutsättning för att kunna välja rätt behandling. På frågan som gällde smärtdiagnostik svarade flertalet att de självskattade »skaplig till dålig« kunskapsnivå. 

Referens: Läkartidningen 30-32/2018

Läs hela inlägget »

Arkiv

Länkar

Senaste nyheter